Som en hel konsert

Den här fina Mårbackan fick jag för några veckor sedan av snälla Lotta.
Visst är den underbar!

Jag har en hel orkester som spelar för fullt i mina luftrör. Det rosslar och det knakar, piper och visslar. Värst är det när jag lägger mig. Då protesterar allt och jag hostar och harklar hela tiden innan kroppen är inställd på horisontellt läge.

Hostan kom för några dagar sedan och vill inte ge med sig. Så fort jag får hosta tror jag alltid att det är en smitta jag fått och tänker automatiskt på att jag färdas med tåg och buss numera. En stor smittokälla, som jag alltid hävdat och flitigt använt min cykel eller ben istället, för att ta mig framåt. Men det är klart lite långt att gå mellan Malmö och Hjärup. Likaså att ta cykeln om det inte är en elcyklel, det skulle kanske fungera om jag kan ha Selma med mig. Men jag tror tyvärr inte mitt tillstånd just nu skulle orka med det.