Vilken tur jag har

Igår såg jag Maskeradbalen tillsammans med Lotta. Vi fick en underbar föreställning och det tackar jag för.

Idag åker jag till min dotter i London.Kan man ha det bättre. (jo,om de två andra barnen varit med).

Sån tur jag har.

Så kan det gå

Jag och tåg går helt klart inte ihop. Igår kväll ska jag och Selma ta tåget hem och jag är på det klara med att vi är något sent ute.  Av den anledningen skyndar jag på henne så gott jag kan och jag pustade ut när jag märkte att vi har två minuter tillgodo. Vi ställer oss och väntar de minuter som är kvar, men det dröjer och det dröjer. Det visar sig att tåget redan gått och nästa går inte förrän efter en timme. Vi får alltså stå och vänta en timme för att tåget kör iväg några minuter innan. Då kan jag ju undra varför jag tror det var så. Jo, för det går till precis på samma sätt med nästa tåg. Det kör iväg några minuter innan för att sedan ta en mycket längre paus nästa hållplats. Hur hanterar jag detta inför nästa resa, som kommer bli imorgon. Vi vår se hur jag gör men känns som det blir bäst att jag tar mig till centralstationen. Men oj, vad mycket det är att lära mig nu.

Till råga på allt och all trötthet från dagen och dagens väntande ser jag sämre än vanligt och ett mörker skuggar så jag ser inte kanten på en trottoar. Jag trampar snett och håller på att tappa balansen men återfår den. Men stukningen av foten går inte att hindra. Lite rädd för mig själv blir jag först men inser ändå att detta kan hända vem som helst och jag ska bara vara glad att det är så sällan det händer mig.

Har ni missat något avsnitt av The trouth about canncer

Här finns alla avsnitten på en och samma dag. Se till att spara dem alla och lyssna om och om igen på dem. De ger så otroligt mycket till oss, så ladda ner och sätt dig in i vad du själv behöver. Världens ledande alternativ doktorer eller specialister på sitt område, samlade på ett och samma ställe. Missa  inte dem (från söndag eftermiddag stängs avsnitten ner och det går inte att se eller lyssna på längre).

Här är länken till dem alla:

https://go2.thetruthaboutcancer.com/agq/replay/?gl=582824104&a_aid=1591129&a_bid=b7c9f5f7

Det gick bättre idag

Besök i storstaden idag!

Besök i storstaden idag och det fungerade verkligen. Tåget både gick och kom i tid. Inte en minut försenat åt något håll, yupiie. Hoppas det fortsätter så. Selma börjar bli blasé på tågåkning och bara höjde på ögonbrynet när två andra hundar satt i samma cupé som vi. Helt otroligt, och underbart skönt.
Hon som annars tycker hon är herre på täppan och fullständigt skäller ut alla på fyra ben. Kanske förstod hon att jag hade det nog så jobbigt i alla fall. En ryggsäck och en extra kass, båda fulla med mat, och bära på 7 extra kilo i Selma. Inte helt enkelt och klart anser hon själv att det är lite störigt att inte bli buren. Så det är en balansgång som skulle kunna innebära att jag tappar kontrollen, det känner hon garanterat i hela sin lilla kropp.

Det börjar kännas som hemma nu, för oss båda. Känns att komma in till stan och väl hemma igen blir vi båda lite mer avstressade. Det saknas fortfarande några kartonger och lite möbler och det lär dröja ett bra tag till innan vi kan få detta på plats. Sonen min som ska hjälpa mig har skadat ryggen, stackarn.

Rent glömt bort

Jag har rent glömt bort att jag var hos läkaren i måndags. Det var inte så roligt besked så jag ville nog gärna glömma det. I princip står alla metastaser stilla förutom levermetastaserna som växer trots cellgifter. Inte helt vad jag väntat mig. Trodde nog att det skulle vänt bättre, men så var det inte.

Trots detta stoppade vi cellgifterna och om två månader ska vi göra ett makörtest först. Är detta ok kan jag vänta två månader till med cellgiftet om inte vill min onkolog att jag ska ta en tuff omgång med två cellgifter och Avastin som jag mådde så dåligt av. Detta ska jag undvika till varje pris jag kan. Det är en fasa större än det mesta idag. Bara tanken på att få Avastin en gång till i mitt liv kan få mig att må illa. Känslan infinner sig bara någon nämner Avastin. Frossan, febern, illamåendet, huu. Jag kan inte ens tänka mig det.

Min tanke är att åka till Mallorca i september och har redan bokat boende. Det tycker inte läkaren är klokt, men å andra sidan måste jag få bestämma också. Jag kommer inte klara en så tuff behandling som han vill ge mig så vad har jag då att förlora.

Dessutom är det cellgiftet som jag tappar allt håret av. Nej, jag vill inte ha dessa gifter igen. För mig är det likhetstecken med att jag tappar all ork och energi till att tillfriskna efteråt och kanske kan jag då leva i två till tre månader extra och det är inte värt priset. Inte under några omständigheter.

Detta är, antar jag, anledningen till att jag vill glömma resultatet. Detta får inte ske, jag tror hundra procent mera på att slippa och fortsätta med meditation, Levande föda, yoga och massor med promenader.

Tågkaos!

Jovisst blir det tågkaos första dagen jag ska ta tåget hem med Selma. Alla tåg mellan Malmö och Lund som går norrut är inställda. Resan mellan Malmö och Hjärup ska ta en kvart. Idag blir det tre timmar istället. Stackars Selma är nu så trött att hon inte orkar lyfta på huvudet när jag äter. Eftersom hon är ett matvrak är det mycket ovanligt. Men som sagt, det var kaos och det var köer och det var en massa väntande på information och extra insatta bussa som dröjde. Till råga på allt stod vi efter en annan vovve med, som var fullständigt vansinnig på Selma och bara skällde och skällde och där var folk som slog paraply i huvudet på henne när de skulle före i kön för att komma på bussen och där var de som trampade henne på svansen när hon satt fint och väntade i kön. Inte lätt att vara liten. Men jag kunde ju inte bära både henne, ryggsäck och en matkass i flera timmar.

Nu är vi hemma och vilar båda två, imorgon ny energi och jag hoppas en massa krafter för att fortsätta men möblering och uppackning

Flytten nästan klar och ryggen fick sig en törn

Sådär ja, nu har jag sovit en natt i min nya bostad. Så glad för denna lilla lägenhet, men det känns bra. Fast jag saknar redan närheten till mina barn. Men någon gång var det nog tvunget att det hände. På en kvart är jag inne i Malmö så det är inte som jag flyttat till världens ände.

Igår gick stora flyttlasset och jag var helt slutkörd. Det tar på alla krafter och speciellt min rygg. Jag vaknade i morse och var helt stel. Min gamla skada och förslitning i femte ländkotan som jag haft sedan jag var 22 år gammal är tillbaka. Sedan dess har jag ofta vaknat med att vara tvungen att leda upp ryggen innan jag kunnat röra mig. Stundtals har det varit olidligt, men även smärta blir en vana till slut.

Idag har även en smärta som mera liknar nervskada tillkommit. När jag var stilla och skulle förflytta mig for en smärta helt olidlig genom mig, som fick mig att totalt tappa andan. Jag fick  stanna upp och fokusera på smärtan. Samtidigt som jag andas och andas genom det onda. Det hjälper. Stelheten är kvar, det kommer det säkert vara ett tag framåt men jag vet hur jag ska bli av med den. Som tur är. Tiden läker alla sår, sägs det och det är även sant här fast det gäller att jobba lite själv först. Det hjälper alltid. Andas och träna.
När jag för ett antal år sedan kom i kontakt med yoga och framför allt med Kundalini yoga (svenskt namn = medicinsk yoga) blev jag av med all smärta. Helt otroligt, fantastisk. Alla med ryggont borde få bli hänvisade till denna form av yoga som alla inom vården vet om. Jag skulle vilja påstå att inget annat kan hjälpa. Vi måste lära oss att ingen annan kan göra arbetet åt oss, det måste vi göra själva. Genom rörelserna kan vi avlasta ryggen och successivt bli av med smärtan.

Nåja, nu är det dags igen att hårdträna. Men lugn, det är rörelser som hjälper ryggen och kan på inget sätt skada. Tvärtom, det känns bara som massage och efter någon vecka har jag glömt att jag hade ont.

Jag ska ta det lugnt med uppackningen och lyssna på kroppen hur mycket det orkar och jag ska andas genom min smärta samtidigt som jag gör min älskade Kundaliniyoga. Den mer fysisk/dynamiska yogan som är som balsam för kropp och själ får vila en vecka eller två nu.

 

Nya avsnitt

För alla er som missade förra årets avsnitt eller för er som vill veta mera om alternativa cancerbehandlingar missa inte The trouth about cancer.

Fösta avsnittet är ute nu och bör ses snarast innan det försvinner. Sedan kommer ett nytt avsnitt gratis varje dag i upp till nio dagar.

Här kommer länken:

https://go.thetruthaboutcancer.com/?ref=bf120857-7674-4baf-be46-c76541b13491

The Trouth about cancer

Det är så värt att lyssna på, och det ligger så mycket jobb och arbete bakom. Massor med ny information så vad ni än gör missa inte dem.

 

Röntgen

En promenad runt Pilsdammsparken.

Försöker stärka mig med promenader och hemma yoga samtidigt som jag bara hoppas att tröttheten försvinner helt och hållet en dag. Igår var en sådan dag där jag hoppades och var helt övertygad om att det var så, men i dag är den tillbaka igen tillsammans med en lättare huvudvärk, men det finns hopp. Tror det bara beror på den långvariga behandlingen och att kroppen nu säger att den inte orkar mera.

Det är vad jag önskar att mina röntgenbilder visar idag att det är slut på cellgiftet nu. Idag gjorde jag ny röntgen även på huvudet. Så skönt när det tas tillsammans så jag slipper utsätta mig dubbelt upp för alla dessa strålar. Det har blivit en del genom åren. Om en vecka får jag min dom och tills dess kommer jag bara tänka att allt är bra och ser utmärkt försvinnande litet ut.

Känns tråkigt nu

Hela veckan har huvudet varit tungt. Sömnbehovet har varit långt över det normala. Inget kul alls. Jag har svårt att helt enkelt vakna och anstränger jag mig för mycket kommer den vanliga huvudvärken tillbaka. Inget kul alls.

Tänkte åkt till Göteborg i helgen men huvudvärken och yrseln gör att jag inte vågar. Dessutom är jag inte speciellt rolig att vara med när jag helst av allt bara vill vila.

Jag antar att allt beror på gifterna, men det kan ju också vara någon infektion. Även om jag ser det som osannolikt. Egentligen bryr jag mig inte så mycket om vad det beror på bara det försvinner och det helst NU. Jag vill ha tillbaka all energi jag haft den senaste tiden.